Säger du till så tar polisen dig!

kommer hem. precis fixat mina naglar fö första gången. Är ganska så nöjd föutom att man nu måste ändra sina vanor lite mer. Nåja. Syrran drar in mig med en gång till vardagsrummet.
Hon är upprörd och har lite skräck i ögonen. Hon är irvig och säger "jag måste prata om en sak...jag bara måste säga..". Jag ger henne några sekunder till att andas in och ut. Och då börjar hennes historia om hennes skoldag:

"vi har en ny i vår klass. Han är jättesnäll sålänge vi inte säger fula saker eller reta upp han. Gör vi det så får han utnrott och han går helt enkelt bara inte att hantera. Så vi kom överens om, allihopa i klassen när inte han nya var med, att vi inte skulle säga något dumt till han. Dagen efter (idag) så går där en klasskamrat till sin den här nya killen och säger "sug av din pappa" , utan någon annledning. Den nya killen blir hysteriskt och börja jaga sin klasskompis. En lärare får tag på han men han sliter sig ifrån honom och fortsätter jaga sin klasskompis. Sen får vi resten gå in, och den nya killen och den andra klasskompisen har åkt in till rektorn. Det tar en stund innan läraren kommer in till oss och säger att detta är allvarligt. Den nya killen har knuffat och sparkat rektorn."

fortsättningen följer med att detta polisanmäls. Nu snackar vi om en väldigt argsint tolvåring, MEN kom ihåg, såläge man inte gör han arg så blir han inte såhär. Detta polisnmäls. Tre polisbilar kommer och tar den nya pojken. Antagligen ser min syster inte sin nya klasskompis mer i heller.

Nu kommer jag till min åsikt här. Det är sjukt! och varför? Det ska jag tala om. Jag förstår alla föräldrar som är orolig för att det går någon elev som har ett väldigt häftigt temprament. Jag förstår det fullt ut. Men samtigt förstår jag att en människa med kraftigt svängande humör behöver en miljö där han inte behandlas som han vore något fel. Skulle han ha någon form av damp m.m så hade han hamnat i en helt annan klass i en annan miljö (jag vet hur min systers skola funkar) och så funkar den. Den här pojken är precis som alla andra tolvåringar, han blir bara lite mer argare. Jag kan mycket väl sätta mig in i hans situation. Han får beskyllning för att han slåss och sparkas. Men han har en väldigt god annledning. "sug din pappa" är hela annledningen. Vem fasiken vill höra den meningen? och vad jag har förstått på min syster så har han ingen pappa och ALLA i klassen visste om det. Vet man då om som en god klasskamrat att man ska inte utmna denna pojken på något, för han blir arg...så gör man inte det! Speciellt inte heller när man har pratat om att man ska hjälpa han istället för att stjälpa. och sen använda sig av så fula, grova ord om en familj! Som fan att man blir sur.

Han polisanmäldes och plockades bort av poliserna. Men va händer med den såkallade 'goda' kamraten som börja hela saken? Kamraten får återgå till lektion och fortsätta vara den goda kamraten. Svinigt tycker jag vad det är. Det perfekta ordet. Svinigt. Jag blir arg och ledsen för detta. Ska min syster få lära sig att så fort man säger till så får man skit för det? Det är nästan det i denna situationen. Det gör ont bara jag tänker på det.

Jag har ingenanning om vad som pratades om hos rektorn, men den nya klasskamraten lugna ner sig när han skulle in till rektorn, och därefter blev han vild igen. Kan det vara så att rektorn inte tyckt om hans sätt? givetvis. vem tycker om slagsmål. Men kunde den nya klasskamraten känna sig utanför och känna att allting som skett idag var hans fel? Var dom inte två om detta bråket? Den som börjar är den som borde få smällen. Återigen försvara jag inte slagsmål, men detta kunde sluta på ett så mycket bättre sätt än att kalla in tre polisbilar. TRE!
Detta är att fela stort inom skolan, tycker jag.