fredag 30 november 2007

Jag måste ha en baktanke, så är det bara..

Jag har städat hela morgonen. Tagit i varenda dammråtta det finns.

Pappa kommer hem: men ojoj...torkat golv? dammsugit? satt in i diskamskinen? luktar gott? Har någon flyttat in. Ett nytt barn?
Jag: haaa, nej för det är jag. Ditt gammla barn som gjort allt detta.
Pappa: Vill du ha pengar?!

Jag tror jag får städa ofta om föräldrana verkligen ska ta mig för att vara en snäll liten kido.

torsdag 29 november 2007

Säger du till så tar polisen dig!

kommer hem. precis fixat mina naglar fö första gången. Är ganska så nöjd föutom att man nu måste ändra sina vanor lite mer. Nåja. Syrran drar in mig med en gång till vardagsrummet.
Hon är upprörd och har lite skräck i ögonen. Hon är irvig och säger "jag måste prata om en sak...jag bara måste säga..". Jag ger henne några sekunder till att andas in och ut. Och då börjar hennes historia om hennes skoldag:

"vi har en ny i vår klass. Han är jättesnäll sålänge vi inte säger fula saker eller reta upp han. Gör vi det så får han utnrott och han går helt enkelt bara inte att hantera. Så vi kom överens om, allihopa i klassen när inte han nya var med, att vi inte skulle säga något dumt till han. Dagen efter (idag) så går där en klasskamrat till sin den här nya killen och säger "sug av din pappa" , utan någon annledning. Den nya killen blir hysteriskt och börja jaga sin klasskompis. En lärare får tag på han men han sliter sig ifrån honom och fortsätter jaga sin klasskompis. Sen får vi resten gå in, och den nya killen och den andra klasskompisen har åkt in till rektorn. Det tar en stund innan läraren kommer in till oss och säger att detta är allvarligt. Den nya killen har knuffat och sparkat rektorn."

fortsättningen följer med att detta polisanmäls. Nu snackar vi om en väldigt argsint tolvåring, MEN kom ihåg, såläge man inte gör han arg så blir han inte såhär. Detta polisnmäls. Tre polisbilar kommer och tar den nya pojken. Antagligen ser min syster inte sin nya klasskompis mer i heller.

Nu kommer jag till min åsikt här. Det är sjukt! och varför? Det ska jag tala om. Jag förstår alla föräldrar som är orolig för att det går någon elev som har ett väldigt häftigt temprament. Jag förstår det fullt ut. Men samtigt förstår jag att en människa med kraftigt svängande humör behöver en miljö där han inte behandlas som han vore något fel. Skulle han ha någon form av damp m.m så hade han hamnat i en helt annan klass i en annan miljö (jag vet hur min systers skola funkar) och så funkar den. Den här pojken är precis som alla andra tolvåringar, han blir bara lite mer argare. Jag kan mycket väl sätta mig in i hans situation. Han får beskyllning för att han slåss och sparkas. Men han har en väldigt god annledning. "sug din pappa" är hela annledningen. Vem fasiken vill höra den meningen? och vad jag har förstått på min syster så har han ingen pappa och ALLA i klassen visste om det. Vet man då om som en god klasskamrat att man ska inte utmna denna pojken på något, för han blir arg...så gör man inte det! Speciellt inte heller när man har pratat om att man ska hjälpa han istället för att stjälpa. och sen använda sig av så fula, grova ord om en familj! Som fan att man blir sur.

Han polisanmäldes och plockades bort av poliserna. Men va händer med den såkallade 'goda' kamraten som börja hela saken? Kamraten får återgå till lektion och fortsätta vara den goda kamraten. Svinigt tycker jag vad det är. Det perfekta ordet. Svinigt. Jag blir arg och ledsen för detta. Ska min syster få lära sig att så fort man säger till så får man skit för det? Det är nästan det i denna situationen. Det gör ont bara jag tänker på det.

Jag har ingenanning om vad som pratades om hos rektorn, men den nya klasskamraten lugna ner sig när han skulle in till rektorn, och därefter blev han vild igen. Kan det vara så att rektorn inte tyckt om hans sätt? givetvis. vem tycker om slagsmål. Men kunde den nya klasskamraten känna sig utanför och känna att allting som skett idag var hans fel? Var dom inte två om detta bråket? Den som börjar är den som borde få smällen. Återigen försvara jag inte slagsmål, men detta kunde sluta på ett så mycket bättre sätt än att kalla in tre polisbilar. TRE!
Detta är att fela stort inom skolan, tycker jag.

onsdag 28 november 2007

Okej!


Ibland får man ta ett steg tillbaka och bara tänka: okej! Sen är det helt okej att bli lite galen, men bara du har sagt okej först.

måndag 26 november 2007

naket & cleant

Jag sitter nyduschad och ren. Nytt ansikt-set till ansiktet, nytt mjukgörande för kroppen, nya underkläder av ren bomull och nybäddad säng. Jag är clean, frech, nice och totalt jävla soft. Jag har verkligen putsat bort det orena sen helgen. Helgen, ja som de flesta helger för ett tag sen. Tänk om jag kommer in i en sådan ond cirkel igen? Jag saknar det. Jag saknar det så oehört mycket men jag vet samtidigt om att det funkar inte. Sova i en främmande säng, vakna upp, ler smått, tittar ut genom fönstret-> välkommen verklighet, måste snart hem. Kan inte stanna. Spänningen släpper och jag tröttnar, så jag måste verkligen stressa och ta mig hem. Hem och njuta av stunder från kvällen som sedan glöms iskallt och ersätts. En ond cirkel som jag kommit ifrån men som jag kan sakna och behöva. Jag får inte. Detta svensson livet tillåter inte det. Frestelsen finns där och jag har energi över hela mig. Måste få loss den här fruktansvärda energin som frestas så oehört mycket. Inget hjälper. Msn hjälper inte. Gammalt säng sällskap skriver med en på msn just nu i detta ögonblicket, klockrent. Allting måste raderas. Det är dags för att verkligen ta nya tag och glömma sin onda period, som de flesta vill kalla det. Jag däremot vill kalla det för MIN period. Varken ond eller god, helt enkelt MIN. Jag bestämde. Jag kom, jag gick och jag segra. Svensson liv, mitt svensson liv, tillåter inget av det. Jag letade trots allt efter något under denna period och upptäckte att det fanns trots allt ingen seger.

Trött, nydsuchad och clean. Så ska jag somna i natt. Inget mer. Jag avskydde min period. Det drog fram det sämsta i mig, det iskalla, men jag saknar också den, för den drog fram allt det kunniga i mig. En 19åring som jag måste kunna ta beslut om sig själv. Väl medveten om vad som egentligen är bäst, med facit i hand men lyssnar inte på det för att jag vill bara få uppleva samma känsla om och om igen. Jag saknar min period och får jag, så tar jag den tillbaka om någon frestar mig . Min bikt, min nakna sanning: Jag saknar det.

söndag 25 november 2007

student-kris?

Min födelsedag är över. Jag har nu varit 19år i en hel timme, nästan. Och ja, ska jag svara på hur det känns? Det känns inte som 18 och det känns inte som 19. Det känns bara sorligt. REDAN nu har jag lite svårt för min födelsedag. Man blir äldre, tiden tickar förbi en så snabbt. Ibland får jag be mig själv att stanna upp och titta på allting som åker förbi en. Sakta men säkert så är det nu studentlivet börjar ta form men istället för att jag känner det så så känner jag att det glider ifrån, att jag missar allt det roliga och blir bara äldre. Hur kan en nybliven nitton åring tänka så? Mer än hälften av livet återstå. Finns det något som kallas 19års kris eller kanske student-kris? Eller är jag helt enkelt bara väldigt idiotiskt och sorlig som tänker så?

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN . HURRA FÖR MIG .


torsdag 22 november 2007

We gonna party like its my birthday!

Tidig morgon idag. Duscha och dra med sig alla fest grejer till jobbet. 21.30 blir tiden senast från jobb idag. Sen blir det att träffa upp sin lilla MATE ANNA !!! Hon ska dra ut mig någonstans i Malmö. Det blir till att fira min födelsedag i kväll. Jag skulle inte firas, men hur kan jag säga nej när en närmsta vän drar ut en? Underbart, underbart.  Vi ska sätta klackarna på bordet och skaka av allt vi äger och har. Tror jag....för jag vet faktiskt inte vart vi ska. Ses i kväll mannar! 

I HEART MUSIC

Jag har hittat lite låtar som jag ska ha nu under denna helgen. Jag ska ha med dom överallt, vart jag än vänder och går. Jag ska pumpa upp mitt tempo inför helgen. Jag skulle inte firas, men nu så.. OCH, ska jag firas så ska jag firas till dessa: 

- System F - into the blue (breaks mix)
- Daddy - funky
- Ratty sunrise - here i am (brisky & cambridge remix)
- Djuma soundsystem - Les djinnis (trentemoller remix) 
 

Min egna födelsedags present

Är fruktansvärt trött och jag ska faktiskt bara ta och packa ner saker inför helgen nu i kväll, sen absolut inget mer.  Och plus att både jag och Anna passa på att gå i stan när vi ... förmodligen inte hade någon dansk lektion. Vi fynda båda två på ett par skor. Dom ska användas väl denna helg må jag säga. Det får vara en födelsedags present till mig själv. Det gäller enbart jobb och utgång denna helg. Kan livet bli bättre? Absolut inte. Det innebär stress, men man är  en sjuhelsike människa på att stressa. Godnight! 



onsdag 21 november 2007

Nattens ordspya

som sagt, kvällar som dessa blir väldigt enformiga. Man kan inte somna. Går upp. Klickar på datorn. Skriver in sig. HEJ INTERNET!  Man droppar in på lite bloggar och läser om allt och inget. Nästan samma sak på varenda blogg, bara olika personer som sitter vid tagenbordet. Jag är nog en av dom. Inget som sticker ut direkt. Däremot har jag märkt en väldigt personlig sak faktiskt. Det är en hel del som skriver och lägger ut bilder på sin pojkvän/flickvän/man/fru och skriver väldigt kärleksfullt, även om det handlar om deras dagens bråk så skrivs det på ett sätt så man känner lite mys i kroppen. Bilder mer än ord faktiskt.  Just nu kan jag känna att det skulle jag också behöva. Skriva om den man tycker om och lägga upp lite små bilder hit och dit. Ni vet, sådant där trams...och min försvarsmekanism för att inte visa att jag gillar det är att just använda "sådant där trams"-kommentaren. Man har varit ensam länge och man har verkligen sett till att det blivit så, just för att man helt enkelt inte orkar ta tag i sig själv för att orka bry sig eller börja få känslor, som sedan kan ändra både det ena och det andra. Jag har alltid gillat att göra det jag vill själv och, där har jag märkt att en hel del flyr så fort dom får ta del av den sidan av mig. Därför är jag ensam. Och jag har inte klagat föräns nu då, men det kommer försvinna när jag lägger mig i min STORA 90 säng. En dag kommer jag offra mig och verkligen ta mig i kragen och dela på allt i ett förhållande. För det ska man, tycker jag. och kan man inte det så får det helt enkelt vara tills vidare.

Det jag vill komma till är att jag faktiskt för några sekunder kände värme med alla dessa inlove-inlägg. Eller så är det bara jag som vill ha något att blogga om, något roligt och spännande kanske? För lite inlove-inlägg vill man gärna ha just för att det är mysigt. Jag kanske ska ta och hitta på en person och den personen får bli min pojkvän. Vilken bra ide! 

"idag var jag och Jan ute och skulle shoppa lite kläder. Jag valde Jans tröja, den var randig. Jag kunde valt prickig men Jan skulle absolut inte gilla det så det fick bli Randigt. Rosa och blått fick det bli på tröjan. Precis så jag vill ha det. Förhoppningsviss gillar Jan den med när dne sitter på han. Efter tröjan så gick vi och fönster-shoppa lite dildosar. Jan tyckte att vi skulle införskaffa en sådan, istället för hund eller en bäbis.  Jaadå, varför inte. Ett nytt steg i förhållandet. Jag älskar Jan, han har så bra ideer ibland, hum efter mina då!  Puss!

Faktiskt så var jag allvarlig. Antagligen så hade det sett ut så om jag hade gjort ett inlove-inlägg. Men jo, en påhittad älskling kan nog inte vara fel. Inte för bloggen i alla fall. Ha.

Bedtime nu, oh yes. Godnight

är man nöjd eller är man nööööjd?

Efter många om och men så är studentmössan beställd. 

Oh dear..

Var i stan idag och fixa lite.  Titta på kläder som man kanske kan ha på sig på Lördag. Men absolut inget var frestande.  Jag hitta ett par skor, det var allt. Ska se om man kan svänga in imorgon och titta på dom igen, smat välja ut ett par kläder som man nu kan ha. Lite spänt är det allt inför Lördag måste jag säga. Inte varje dag man göra något sådant som man nu ska göra.  

Så kommer man hem då. Tusen frågor på en och samma gång. Vad är det med föräldrar och frågor? Hur kan dem förvänta sig att det man ska svara på alla frågor på en och samma gång. En del var om jobb och sen angående helgen. Jobb kan jag inte utantill jag är då beroende av min kalender, så då måste jag hämta den och checka läget. Medans jag kollar upp datum får jag en hög med frågor, därav så kan jag inte hitta det datumet jag letar efter. Man blir lite smått irriterad.  

Jag vill ha Lördag nu. Jag vill att den både ska vara länge och vara över.  Hittar jag inte det jag vill imorgon så kommer det inte bli en fin Lördag. Så funkar man, och så är det helt enkelt! 

tisdag 20 november 2007

Jonas Steur, did the night

Natt lyssnar på lite Jonas Steur.  Jag skulle grymt gärna vilja ha Born for the night och hans nya singel  Level up och om jag inte minns fel så har väl en trogen helsingborgare  gjort en remix av den. Tänka sig vad kul det är med skvaller, tur så lyssnar jag inte på det allt för ofta.  Ska försöka få låten redan ikväll men det går väldigt segt här faktiskt. Som sagt..ALLTING går segt här.
Jonas Steur får pynta mina öron ikväll.  Godnight!
 

du vackra känsla.






Alex är och ser Lars Winnerbäck ikväll. Jag fick ta en liten del av hans nervositet innan idag. Jag förstod ha fullt ut. Man har liksom suttit där själv för två helger sen: nervös och spänd. Jag kan äntligen ta del av den diskussionen. Och trots  att vi inte har samma musiksmak så förstod jag han. Man blir ivrig när man ska se någon som man tycker om mycket, eller ska man säga beundra?  Lars Winnerbäck har inte varit en favorit till mig men Alex har gjort så att jag faktiskt tagit mig tid till att lyssna på han. Speciellt  hans nya  album.  Jag fastna för en låt "om du lämna mig nu". Den kan jag lyssna på i om och om igen, samt tänka på Alex från och till.  Jag får sannerligen hoppas han får det bra ikväll. Mycket kan gå emot dig, mannen. Men ikväll är kvällen din! 

Själv så ska jag försöka få ner mina låtar.  Har fått ner två live-set än sålänge, men mer än så kanske det inte blir ikväll för allting går så sjukt segt.  Fitthelvete! 


get me some music

Jag är grymt irriterad. Irriterad på alla låtar jag har hemma. Irriterad över att det går så långsamt att dra hem lite låtar. Jag har länge tänkt på att göra min musik lista som jag alltid gjorde innan på min gammla blogg, men då förstod jag hur jag skulle hitta musiken, nu förstår jag inte ett skit, kvittar hur mycket jag lär mig så förstår jag inte. Denna kvällen kommer sluta upp framför tv.n. Det enda som jag förstår tydligen, tv.n!

måndag 19 november 2007

kul att du fråga, men aldrig i livet.

Filipa Bark, vad ska jag säga? Ibland kan jag lee mer än en gång åt denna.

and then?

Vadfan gör man när man kommer på att det man läser nu inte är det man egentligen vill göra? Då menar jag tre år försent. Vad gör man liksom!? Det är en mycet bra erfarenhet och kommer vara ett stort plus i kanten om jag ska söka in på något annat efter gymnasiumet. Och så som der ser ut nu....och känns, så kommer jag att söka in på något annat. Det får vara jobbigt och obekvämt. Mitt mål efter studenten är att verkligen hitta ett jobb som man inte känner sig tvingad att gå till.

Och hur många sådana jobb finns det? Nästan hälften..eller mer (jag gissar här, men går på känslan eller också utav vad jag har hört mest) än hälften av sveriges befolkning ogillar säkerligen sitt jobb. Jag vill inte gå till ett jobb och göra samma sak varje dag. Enformigt är inte min grej. Det måste hända något, nu, snabbt...som fan! Att bara sitta där och glo ger mig nada, finito. Det finns jobb man vill gå till och jobb som man kan älska. Det är ett jobb som man strävar efter. problemet är bara att det tar år innan man hittar det som man känner för. Det kommer det i alla fall göra för min del har jag en känsla av, just för att jag tröttnar snabbt ...men bara om det är enformigt och no-action.

Det finns faktiskt en hel del unga idag som redan hittat det dom vill hålla på med under ett bra tag, vem vet, kanske resten av livet. men de unga är det få om känns det som. Jag känner mig inte ensam när jag känner att jag blir trött snabbt på det mesta. Grejen är att man faktiskt märker väldigt snabbt om jobbet är något för dig eller inte. En del unga idag har haft turen och kännt av deras lycko jobb i tidig ålder, medans en del hittar sitt dröm jobb när hälften av livet har gått. Är det värt att leta efter SITT jobb under en lång period? Ibland undrar jag. Människanidag är rätt så ovan vid att det ska vara obekvämt och besvärligt, och resan till att hitta sitt jobb kan vara obekväm och besvärlig, mest besvärlig för många hinder kommer säkerligen upp. Är man inne för att hitta sitt jobb, så låter man hinderna bara komma.

Jag undrar om jag är så pass stark.

Billiga leksaker, till köket!

Prata lite telefon med Anna. Hon satt och bläddra i en leksaks katalog. Vi diskuterade hur man som liten satt och kolla igenom den under hela december månad och kryssa i det man ville ha. I stort set så behövde man bara sätta ett stort kryss på hela boken, för man ville ha allt.
Jag komme rihåg att jag önska mig en bebis doscka som kunde kissa. Det var nytt och modert med en docka som kunde kissa. För vilken docka kunde det då? Jag fick den aldrig, utan jag fick ett keramik-set istället. Jag blev glad ändå. Nu kunde göra mina egna krukor.

Men idag finns det allt till småbarn/barn. Anna nämde något om ett modert kylskåp med ljus och ljud. En apelsinpressare, kaffe kanna som funkar att göra riktigt kaffe med. Och så står det "från 3år". Säg mig, vilken tre åring förstår vad kaffe är? Vilken treåring säger till sina föräldrar "ska vi göra kaffe - PÅ RIKTIGT!" Eller köpa en te-kokare för 99kr som funkar galant från BRAUN. Vilken allvarlig lek det kan bli. Vtten som har kokat, ska tre åringar hälla upp till varandra? Eller som Anna sa, se vem som bränner sig mest. Det är nästan så att barnet kan börja starta sina framtids planer på att flytta. Eller som vi, studenter. Köpa billiga vitvaror. Te-kokar för 99kr. Vilket kap! Att flytta hemifrån va inte dyrt. Leksaksaffären har allt du behöver. Student R us.

söndag 18 november 2007

jag börja precis mitt vuxna liv.




Idag offra jag min söndag för att gå på dop i marieholm (Eslöv). Jag visste inte hur man skulle åka men jag tog den hjälp jag fick till det. När jag steg ur sängen så förstod jag att det var ganska så jobbigt att planera och vara ansvarig för att få allt ordnat inför ett dop. Jag menar, jag är bara en simpel gäst. Fast när jag varit gäst så har jag alltid haft föräldrana och släkten nära. Jag har alltid gått med dom. Nu skulle jag få gå själv och detta hade inte ens med släkten att göra. Detta var ren vänskaps relation.




Det fick bli en hel del stress, sm alltid när det gäller mig, men jag kom iväg. Tåget var inställt, men jag kom fram! Jag fixa alltså den första delen: att komma dit!
Det var dags för att sätta sig i kyrkan och titta på hela proceduren. Segt men väldigt bekvämt, just för att jag var själv. Andra delen klar: jag kunde sitta tyst i en kyrka. Självklart va det dags för fika efteråt och jag hade då fått varningen att jag absolut inte känner någon där. Sammanlagt var det 63 personer, och jag stod ensam. Jag kände en och det var min vän som då var mamman till dottern. Tredje delen avklarad: jag tog mitt ansvar som vän och försökte lära känna de okända. efter det fick jag mys alite med bebisen som var stjärnan över dagen. Fjärde delen var klar: jag stod ut med ett barn i min famn.
Så med andra ord så har jag nu tagit ett steg närmare vuxen livet med att gå på sådana här tillfällen. Känns bra.


lördag 17 november 2007

gör ett ljud!

Precis kommit hem från Lund. Det blev bio. Jag åt skittels och kolla bio. Precis som en vanlig slapp fredags kväll. Det är nästan sorligt för min del. Jag bara sitter där och låter absolut iget hända. Så jag ska nog inte klaga på att det inte är så mycket alkohol intag eller dans. Jag väljer bokstavligen själv om jag vill gå på bio, plugga projekt eller att svänga med baken till någon swing låt som pumpar högt på alla night clubbar. Min mobil är helt tyst med. Tyst och död. Jag vill nästan ta och göra första hjälpen på den så att jag vet att den lever. Inte ett ljud har jag hört på två timmar nu. Fan...

fredag 16 november 2007

riktigt jävla trött...

Nu säger jag det. jag är riktigt jävla trött på dessa nätter. klockan är nu tio över fyra och jag känner mig inte trött. Detta funkar inte. Det står mig upp i halsen. Det är ju riktigt ensamt att sitta såhär. Det är nu det skulle passa bra med lite pusski-mys* eller att dra hem lite låtar som jag gjorde hela natten igår/idag. Jag orkar bara inte. Går så slött. Jag tänkte på att jag kunde göra en musik lista. Lisettes top ten eller något. Det är det min blogg ska gå ut på egentligen, musiken & musiken, tillsammans i ett. Grejen är...jag orkar inte.

Jag ställde en fråga till några på min konstakt lista på MSN. Det är ändå en hel del inne nu vid denna tidpunkten och då menar ja på att dom sitter i samma sits som jag, dvs ofrivilligt.

Min fråga: Hej. Jag har problem med att sova. Har du också det? Såfall, vad gör du just nu?
Svaren:
1. - Jag sitter och spelar med vännerna.
2. - Jag kan sova när som helst. jag vill bara glo filmer..
3. - pluggar inför prov.
4. - har inte tid, jag spelar
5. - spelar cs.

I och för sig så var det bara fem som svara på min fråga men: VA!? Har jag bara spelnördar på min kontakt lista. Hur kan jag ha det? Och hur himla socialt är det? Här sitter jag och har världens problem med sömn. Då väntar jag mig att någon förstår och kan ge mig tips, men hälften sitter uppe FRIVILLIGT! Nej nu får ni ta och ger er. Ska ni ha en massa rynkor av utmattning när ni blir äldre? Jag vill sova och ni kan inte ens hjälpa en. Ni gör allt detta frivilligt. Jag ska gå och titta tv nu, sen så ska jag nog se till och kolla upp lite folk på min msn lista redan imorgon! Nu orkar jag inte. Godnight.

Det kallas för riktig glädje

Kom nyss hem från en väldigt lyckad hemma-fredag. Satt hos en vän och kolla lite filmer på youtube. Vi kolla på när människor blir skrämmda. Hur deras uttryck ser ut och hur dom låter. Vi skratta. Visas deras ansiktuttryck i slowmotin så skrattar vi extra högt. Börja dom gråta eller kissa på sig så så skrattar vi ihjäl oss. Vi skrattar tills vi ligger på golvet. Hur kan man tycka att det är kul när någon annan blir skrämd egentligen? Jag menar, jag själv som blir rädd för minsta lilla sak, även på dagtid ska egentligen inte sitta och skratta. Fast andras rädsla är min glädje. Eller hur säger man?

torsdag 15 november 2007

SÖMN, VAR ÄR DU!

Jaha...det var inte längesedan jag skrev mitt förra inlägg här. Försökte sova men jag bara låg och vred mig. Jag låg så i några timmar sen gav jag upp hoppet. Sömnen får dyka upp när den känner för det. Istället sitter man här och ....ptja, gör absolut ingenting.  Jag har i alla fall hunnit att få en liten fight med firefox. Har absolut ingen anning om vad fasiken det håller på med. Det är segt och alla bilder som ska visas, visas inte. Så då får man ta och trippa in på safari, macens egna internet sida och det är absolut ingen favorit till mig, men ska firefox bråka med mig såhär hädanefter så kommer jag definitivt avsluta min relation med firefox och gå över till safari. 

Jag tror att det börjar lite tecknat på tv nu. Se om man kan slänga i sig en snabb frukost framför tecknat och därefter somna? Åh nej, sådan tur ska vi inte ha. Det är dags för praktik om 1tim & 30min. 

Efter skratt kommer solsken, mina vänner! 


godnight smile


Ännu en sådan här förbaskad natt då man inte kan somna. Jag brukar pigga upp mig själv med lite musik eller gå ner och göra mig något gott. Men varken ljudmässigt eller köket frestar mig just nu. Fast å andra sidan kan det vara rätt så mysigt att ta foto på sig själv...he...exakt.
Godnatt-leende!




Det är så skönt att inte bryr sig om något när man promenera med gott sällskap. Att bara gå och inte tänka på vad som kommer att ske inom de närmsta dagarna. bara tänka på vad man gör just den här stunden man är och går. Inte tänka på någonting. Det är bara du och ditt trevliga sällskap som betyder. Jag skulle kunna göra om det varje dag, om jag bara fick. Om någon bara gav mig den friheten och tiden. Helgen är snart här. Jag ska gå, jag ska gå jädra i det!

tisdag 13 november 2007

Det var du och ett leende

Att sitta på ett tåg till Helsingborg kan vara så mycket mer än tråkigt. Så fort jag sätter mig på tåget som ska ta mig till Helsingborg så börjar det hända saker. Det är som att en helt ny värld öppnar upp sig och ut strömmar det snyggt och charmigt folk, god mat och härligt beteende. Tågen känns bekvämare än normalt och ett stort leende sätter sig fast i mitt ansikte. Helsingborg har en förtrollning över mig. Kvittar hur mycket jag har stampat och skällt på Helsingborg innan så återvänder jag alltid tillbaka. Jag trivs på tåget in till Helsingborg. Jag trivs att ge en charmig Helsingborgs kille ett leende. Jag trivs med att helt enkelt åka helsingborgs tåget med charmiga Helsingborgare på.

Det fick han på tåget idag att känna. Han satt bara och log mot mig i visa stunder. Han prata med sin vän, sen pausa han, luta huvudet tillbaka och log rakt mot mig. Det är så äckligt härligt!

måndag 12 november 2007

I'm NOT alone

Sängen frestar en men som alltid så nobbar jag den för att sitta vid datorn och ta hem lite musik. Tyvärr märker jag snabbt att jag inte har så mycket att komma med när det gäller musiken. Det är torrt. Inget nytt om något nytt album eller singel låt. Allt rör sig sakta tycker jag. Tråkig musik värld man har gillat i år och dar! ...nej förlåt, jag tar tillbaka det! Men fortfarande....sakta.
Youtube.com är mig trogen. Jag klickar in och klickar, klickar, klickar. Jag kommer fram till en gammal musikvideo. En gammal och väldigt vacker låt. Den är till för både ögon och öron.

olive - you're not alone, minns och somna. Godnight!

what would this fool do, for real?

Jag har kommit på fötterna igen efter helgen med tiesto. Jag längtar naturligtvis tillbaka. Men jag fixade mitt rum idag och städa upp fint. Vet ni varför jag gjorde det? bara för att jag rama in min biljett (yes, jag ramar in alla mina biljetter som har gett mig minnen for life). Vilket fall som helst så är det gjort.

Jag fick naturligtvis också lite problem när jag skulle försöka rama in. Jag är klumpig och det är inte meningen jag ska sitta och göra en massa saker. Försökte på ett finurligt sätt få min biljett att fastna på pappret som är bakgrunden på tavlan. Allt för att inte använda tejp eller häftmassa som ger biljetten fula märken. Jag funderade och funderade. och plötsligt kom det upp från ingenstans "what would Mcgavyer do?" - och jag vet om att det är inte bara jag som har tänkt den meningen! Varför i helsikes namn tänker man så? Vad ska mcgavyer göra för dig i just DIn situation? Det han gjorde var självklara saker om man tänker efter. Och oftas när man tänker på just den meningen: what would Mcgavyer do, så får man oftas inget svar heller, för man kommer inte på något. Inget vettigt.
Det skulle sitta fint om en man kom på sin kvinna att vara otrogen. Ska han då ställa sig upp och tänka "what would Mcgavyer do?" - det skulle få mig att asgarva må jag säga.

Jag fick inget svar av mitt tänkande på Mcgavyer i alla fall. Så jag fick ta häftmassa helt enkelt och få fula märken. Mcgavyer, du är rätt så dålig trots allt.

söndag 11 november 2007

TIESTO ELEMENTS OF LIFE @ COPENHAGEN PARKEN









Det går inte att beskriva gårdagen med ord, därför tackar jag för att det finns kamera och minnen. Gårdagen är och förbli årets fest och min verkliga WOW upplevelse. Jag kommer defenitivt göra om det. & Christian, du ska ha ett stort tack!

fredag 9 november 2007

IMORGON



Work at work.

Vakna nyss. Detta ska föreställa min lediga dag men jag ska jobba inom någon timme nu. Det gör inte så mycket faktiskt för jag har slupptit att gå upp tidigt och ha ågest för att man är så trött. Och dessutom så är det mitt extra jobb, lite pengar. Vilken skillnad pengar gör. Nästan äckligt.
Man väljer nästan att hellre att gå till sitt extra jobb ochfå in stor summa pengar där istället för att vara glad för att man praktisera och få den kunskapen man får där ute. Jag antar att man är för bostskämd. Praktiken är rolig, det är den. Men man har tänkt många gånger att man vill ha något för det. Och jag är uppväxt med att inte tycka så, för at jag får trots allt kunskapen. Därför jag är där. Ibland kan det bara vara svårt att acceptera .

Nu jobb till 23.00. Jag trivs bra med dom tiderna. Där är man inte bortskämd!

torsdag 8 november 2007

welcome to tha family, Mr.Blackozen. Yo, Ey!

Jag som hela tiden trodde jag skulle satsa på en ny ipod av något slag. Istället slänger jag den ideen i soporna och skaffar denna. Eller rättare sagt jag önskade mig den av pappa och jag fick den. Trivs ganska så bra med den. jag brukar vara sjukt kräsen annars. Ett minus är väl att den inte har någon display. Man vänjer sig väl. Så vad ska vi döpa denna lilla rackaren för då? Jag tror Mr. Blackozen låter helt okej.


onsdag 7 november 2007

Ingen skilssmässa!


Min mac daddy har fått för sig att frysa till sig då och då när den känner för det. Jag trodde jag var den enda som hade fått det problemet med min mac. Eller att det var jag som behandla den som en helt vanlig PC men jag har försäkrat mig att jag verkligen kan hantera min mac daddy! Så jag tycker inte den ska svika mig som den gör mig ibland. Efter att gått och sörjt några veckor nu så har jag äntligen förstått och läst vad som är felet. Det är inte bara min mac som fryser sig. Jag är inte ensam, jag är ingen dålig mac ägare. Vilken lättnad. Fick lite information om vad som var felet. "Flera användare har nämligen rapporterat att startprocessen hänger sig efter inloggning." DÅLIGT!!- läs mer på MACWORLD

Nu vet jag vad som är felet och nu kan jag behandla min mac daddy som vanligt för jag vet om att problemet ligger inte hos mig. "det är inte mig det är fel på, det är på dig felet sitter, darling!" - tillsammans fixar vi detta. Du är trots allt årets förälskelse.


tisdag 6 november 2007

Slutade 21.30 idag och var hemma strax över elva. Jag måste få i mig en halvtimmes promenad också innan jag beger mig hemmåt. Man måste tvinga sig själv att sätta det i system. Allt är jobbigt i början men jag älskar att gå så egentligen ska det inte vara några problem. Bara idag. Hade så lite energi i mig idag och hungern var absolut inte på topp. Fick i mig lite knäckebröd. Thats it. jag tvinga i mig äpple. Äpple som jag så älskar, fick jag för första gången tvinga i mig på bussresan hem. Det är nog bara för att man jobbar en helt annan tid än vad kroppen är van vid.
Om en vecka är allt fint igen, både med kropp och hungern.

Godnight!

måndag 5 november 2007

Dooo youuu feeeeel, yaaaah!

Mhmhmmmmm, sitter här och hoppar. Är frusen. Isos 4 hjälpte då inte att värma mig, bara mina öron. Nu vill jag springa in till duschen och sjunga "dooo you feeel, like i feeel, lisetteeeeeeeeee!" yes, jag bytar ut det töntiga namnet "natalie" från låten ola - do you feel, till världens bästa namn: LISETTE! Sååå, nu springer vi och hoppar in i duschen och tjuter: doo you feeel like i feeel, Lisette!!

Med andra ord: kvällen är sen och tråkig och låten är så wrong.

Godnight and don't let the bedbugs bite!

bring me some good after-work tunes.

In serch of sunrise 04, 2005 är faktiskt mer än bara "helt okej" en kväll som denna. Jag fryser och jag klagar, men så fort jag sätter på albumet så blir jag varm i både kropp och..själ tänkte jag skriva men tor det blir överdrivet. Men varm blir jag. Det kan du också bli denna iskalla vinter dag. Och hur perfekt är det inte egentligen. Tiesto är snart i mina armar.

Mine favorites från både disc 1 & disc 2:
Solarstone and JES - Like A Waterfall
Tilt - Twelve (Dousk Mix)
Luminary - My World (Andy Moor Mix)
Gabriel & Dresden - Arcadia

Leon Bolier presents Inner Stories - Beyond
LNQ - People I Used To Know
LSG - Netherworld (Oliver Prime Remix)
Grayarea featuring Erik Shepard - Gravity

söndag 4 november 2007

ibland behövs det helt enkelt..


Det är så lätt att sätta sig ner framför en film och äta lite choklad rutor. När filmen kommer in i den mest intimaste stund så kommer man på sig själv med att kluffsa i sig chokladbit efter chokladbit, allt på en gång. Det är väl det jag kan kalla "man har sina dagar".

Hur många rutor gör dig glad? - Hela paketet!

wunderbara you.

Visst är det underbart med impuls presenter från föräldrar ibland? Tack mamsi.

lördag 3 november 2007

Om du ändå funnits i bokformat...

Har tillbringat min kväll med att se lite filmer. Jag fick välja film denna gången och det är väldigt sällan jag får det så det kändes verkligen som en heders uppgift. och bara för att det är jag som ska få välja film så väljer jag givetvis en film som jag tycker om att titta på. Här ska vi inte tänka på andra, inte! Jag hade klart redan sett filmen men den är bra, gudomligt bra för att vara korrekt. Den kommer på andra plats efter min fem stjärniga favorit film nämligen Scarface. och jag är rätt kräsen när det gäller filmer. Dom kan tilltala en, få en att gråta, få en att bli glad., men denna filmen får en att börja tro på något som man inte skulle kunna tänka sig att tro på. Jag kan liksom scarface, se den om och om igen. Den har en mening och man vet inte vad som kommer att ske. Jag önska nästan att den fanns i bok så man kunde läsa den. Boken hade förmodligen blivit lika tjock som sagan om ringen-filmerna, men precis som dom böckerna så skulle denna filmen bli lika bra i bok om inte bättre. Pans labyrint är det jag tänker på.






fredag 2 november 2007

"modeblogg är ett måste"

Jag kom nyss på mig själv att jag verkligen satt och lyssna på the sounds till mitt senaste inlägg. Väldigt knasigt. Dessutom så kommer man på så mycket skit när man sitter hemma. Det är då det är farligt att ha bloggen framme. Jag menar, jag blogga för en liten stund sen och nu är jag på det igen. Men som jag faktiskt nämt innan så kommer jag ha många sena kvällar med mycket ordspya, så jag tror faktiskt jag har rätt till det ikväll.

Vilket fall som helst så satt jag och titta på en skräckfilm nyss. Halloween och allt. Skrämande saker sker då. Inget som biter mig, inte! Itsället för att verkligen titta på filmen och följa den så sitter jag och tänker på ett samtal från en buss häromdagen. Samtalet gick ut på bloggar. Modebloggar. Pfft, tänkte jag. Modeblogg, thats so 90's!

Jag minns mitt lilla försök till modeblogg. Det gick åt skogen. man kände sig tvingad till att ta foto varje dag för att visa upp sin klädestil. Eller skriva om sina senaste köp. Det var nästan som att man fota sin akläder varje gång man kom hem från sin shopping runda. Min mor kom på mig en dag. Hennes smarta fråga var simpel "varför i helsike har du mer foto på kläder än på dig och vänner?". Hon hade rätt. Jag hade mer foton på kläder än vad jag hade på mig själv och mina vänner. Är kläderna mina bästa vänner? är det dom jag går ut och festar och har kul med? är det dom jag tillbringa alla mina roliga stunder med? Jag har dom på mig, men mer än så är det inte! Jag kunde ofta dissa en bra film på tv eller en hyrd film som syrran hyrt in bara för att läsa om bloggar med olika modestilar i. jag fann det hela till slut väldigt patetiskt. Läste jag noga igenom alla bloggar jag följde varje dag så var det nästintill likadant plagg dom skrev om. Eller smycken. Visa saker var fina, man var inställd på att shoppa upp det man sett så mycket hos andra modebloggare. Men när man väl kom till butiken så titta man på grejen och då tänkte man "detta har jag sett dag ut och dag in". Man tröttnade! och vafan är det roliga med det? Nejtack. jag är done med att vis aupp mig som en skyltdocka och försöka hänga med modet bara för det är ett måste, som faktisk dessa tjejerna på bussen tala om. Det som fick mig att skratta var att den här tjejen som tala så fint om modebloggandet...."Modeblogg är ett måste för att alla tjejer som följer modet, följer modet på riktigt". Sure!

Istället för att jag kör modeblogg så har jag gått över till denna blogg och blivit en totalt meninglös bloggare.

Fyllesamtal.

The sounds - Rock n roll.mp3 yeah! här sitter jag ännu en fredagskväll. Den sista lovdagen på detta lovet. Sen är det dags att vakna upp och förbereeda sig för dte hårda livet igen. Ingen fest har det blivit och det har ändå varit grymt frestande att våga ta sig ut nu i veckan och bara släppa loss all energi man har hållt inne nu de senaste veckorna men sen så säger kroppen NEJ och dessutom är ett LÖFTE ett löfte. Och bara för att jag inte ska frestat och dras med i grupptrycket så har jag faktiskt förbjudit fyllesamtal från folk till mig nu under helgerna och nu under lovet. Folk har verkligen svårt att lyda det. Är det bara för att påmina mig att ni har det kul där ute med era äckliga drinkar? (; Min regel är simpel och bra. Ring inte och tala om hur mycket ni druckigt eller vilka nummer ni fått. Ni hjälper mig inte här!

J ringer klockan 01.30
- hallåååååååååååååå!
- hallå....jag hör dig knappt!
- bara för jag är inne på dansgolvet... wöööhoooooooooooo!!
- du fick inte ringa mig, vi är inte vänner mer bara så du vet.
- wöööhoooooo, hörs imorrn PUSS!

C ringer klockan 00.00 en annan festdag.
- Liissaaaan! sitter du hemma och har det kul?
- ring inte för att jävlas...
- vi miss u!!!! måste gå nu.

B ringer klockan 00.10 samma festdag som C
-om C kan ringa dig så kan jag också ringa dig!
- vad vill du/ni?
- vi vill bara påmina dig om att det står en drink här
- ring imorgon, jag kommer iaf må bra. Inte ni!

Vad ska jag säga? Det finns inget att säga. Saknad på dansgolvet. Men det är självklart att man är. Man dansa ihjäl dansgolvet under en hel kväll så att det fick blåmärken. Den saknar väl en för det. Klubben drog in mycket pengar på en. Nu får den göra det för min rester istället, dvs mina party friends!

Have fun, the floor is yours, mate!

torsdag 1 november 2007





När man har lov orkar man inte göra något annat än att ha lov!