Visst minns man tiderna.

Satt uppe till 03 imorse och lyssna igen album som heter "absolut music" och ska jag vara ärlig så kommer jag inte ihåg dessa album. Jag har frågat många om dessa album och som svar får man "men du minns väl? dom har gått på reklam massvis med gånger". Tyvärr, minnet sviktar. Men när jag väl sitter och lyssnar på låtar som kom redan innan min tid så får jag lite gåshud. Gammla goa låtar, det var ett tag sen. Därefter kommer 90-tals låtarna in. Plötsligt ploppar det upp massviss med minnen från både höger och vänster. Både dåliga som bra. Olika personer dyker också upp. personer som man umgicks med på 90-talet. 90-talet var absolut inte mina tider. Jag var liten, men tillräckligt stor för att fatta att klädestilen var rent åt skogen. Jazz- byxor och buffalo skor, bara det lilla skriker ut 90-tal. och mitt försök att få långt, blont hår som jag sedan förstörde med att färga svart. Värdelös tid. Men där speglades musiken in: spice girls! Vi bytade spice girls kort. Därefter kom backstreet boys. jag tyckte ALDRIG om någon av grupperna, men för att passa in så sparade jag min veckopeng på 20kr för att kunna köpa både backstreets boys kort och spice girls. När väl spicegirls och backstreet boy inte längre var populärt att ha i sin närhet, så hade jag alla kort! När man flytta till lilla oxie 98, och såg sig omkring och tänkte "vafan är detta?" och börja FYRAN på en skola som låg ett cykelavstånd ifrån. Jag grät för att jag hade förlorat mina malmö vänner. Oxie för mig var som stockholm. För mig var det som det låg flera timmar ifrån när det i själva verket bara låg 20min med buss ifrån. 2000 kom och jag var stor nog att förstå att jag var glad för att 90- talet äntligen var över.

Men denna musiken. Denna underbara musiken som går efter år, genom all musik. Jag känner igen nästan allt som spelas på absolut music. jag hör hur visa musikstilar börjar komma in och ta över den ena musikstilen efter den andra, och hur det elektroniska utvecklas också. Facinerat måste jag säga. Jag ska absolut ta mig en runda nu där ute och njuta av att jag står där jag är idag och minnas tillbaka till en tid som jag inte riktigt vet om jag ska älska eller avsky. Jag var liten, men jag minns nästan alla år så väl. Tänka sig!

if thats ok with you...

Jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen, jag är sugen på sängen...

Friday night with David Gray

Sätter på musik spelaren, slänger av sig kläderna, kastar sig i sängen och börja njuta av gitarr toner från David Gray. Det bästa med hela fredags kvällen har varit David Gray. Han är så perfekt att lyssna på när det gäller relax-time. Hans röst får mig att vilja känna saknad av något eller någon. Har strax lyssnat klart på tre av hans album och jag tycker att han är värd att nämna. Extra mysigt är det när man verkligen är den rå-nörden som vill veta texten och googlar upp lyrics till låten för att därefter sjunga med. Högt och tydligt!

David Gray - the other side
David Gray - please forgive
David Gray - this years love
David Gray - babylon
David Gray - be mine
David Gray - sail away

David Gray, tonight you are my man!

När du får oväntat besök...

Fick lite Fredags besök idag på rummet. Där satt hon och såg rädd och fin ut. Det var nämligen Smulan (vår katt) som har sprungit och jagat in henne. Stackaren. Men jag lyckades ta mig väldigt nära, chockerande nog. Det är tur att hon inte dricker kaffe och inte bryr sig om det var städat. För jag har varken kaffe eller städat här hemma. Underbara Fredag!

Livet har sina ljusa stunder.

Min nya parfym: sköljmedel!

Här sitter jag och luktar den nya parfymen från Armani, Aramni Diamond. Jag har alltid avskytt Aramni pafyrmerna och jag vet inte ens om jag stavar det rätt. Vilket fall som helst, denna underbara sötma gör så jag får gåshud. Det är min drömparfym. Skulle jag gjort min egen parfym så skulle doften bli något liknande.

Idag lukta jag absolut ingenting mer än sköljmedlet som är på kläderna från tvätten, just den doften har jag luktat idag. De flesta säger att det är "min" egen doft. Pantade människor som säger att sköljmedel är min egen doft! Min egen doft är från kroppen och den är faktiskt vidrig, eller jag tycker allas egen kropp lukt, är vidrig! Jag måste ha parfym och min sista droppe (ur min sista parfym flaska också!!) tog slut idag. Jag får gå och lukta deo och sköljmedel. Ja, det är väl bättre det än att gå och lukta något motbjudande.

Efter skolan springer jag in till kicks och luktar på parfym. Snabbt raffar jag åt mig Aramani, doftar lite, tycker det är okej och sprutar på min hand. En gång! Det doftar fortfarande överallt. Jag har en stor lust till att äta upp min handled. Men hon som stod i kassan fnissa åt mig väldigt mycket. Här går jag in och snyltar parfym! Men comeon...jag är i behov av det. jag kommer absolut inte dränka ne rmig i syrrans parfym: DATE, lukta tonåring. Nej absolut inte. Hellre min egen doft då.

Snett & kallt

Jag kom precis på att jag sitter för nära min dator. Allting blir så snett. Skärmen är för stor också för att man ska sitta så nära. Jag måste sitta en bit ifrån. Inte konsigt jag glor lite ballögd på alla ibland. Dom är helt upptryckta i ansiktet på mig. Och fan vad jag fryser. Det är så förbaksat kallt. Jag ska ta på mig flera kilo kläder innan jag lägger mig i sängen.

Men först så ska jag hoppa runt som en låtsas fyllehund till den här låten: armand van helden - i want your soul // Skaka med rumpan, hoppa lite, vifta med händer och sjung med:

"I want your, Oh I want your Soul...
Do you want it right now ?
Oh I cant let go..."

Säg inte sen att du somnar dåligt efter den behandlingen.

Får det lov att vara en nykter dans?

En helg, två vänner, omsinkat, odressat, två filmer, liter med godis, chips, läsk & en sväng på dansgolvet till filmens bakgrundsmusik, Visst blir du frestad? "medans de andra blir korkade och fulla så är vi här och har det mysigt"

"Gud, jag var hemma..jag var bara på toaletten"

Jag och A går runt på Malmös gator då vi ser Kristi Hemlös Mission - KHM (min egna förkortning på dem) och där står dem alltid och pratar om gud, människor på gatan, hemlösa m.m och för första gången så stannar vi till och lyssnar lite. Jag tror nog jag påverkades lite av A för att hon är så kristen som hon är. För hennes skull, så ett BIG.T OK! När jag då lyssnar på dessa två stora gubbar som stod mitt ute på Malmös gator och försökte samla in pengar, så insåg jag att det är rätt så modigt. Modigt att stå där och låta väldigt övertygad av sig själv och låta andra människor som går förbi skratta åt en, för visst har jag skrattat. Inte för att det är hemlösa, kristna eller någon sorts mission, utan för hans val av ord och meningar. Ibland förstår jag ingenting men ibland så kan det funka det som kommer ifrån hans mun. Däremot var det första gången som jag någosin skrattat MED dem eller han som står och pratar då...
Från ingenstans så hör jag "gud sökte dig men du var inte hemma". Alltså, han säger det så skönt så jag får ur mig ett asgarv. Jag och A bestämmer oss för att slå oss ner på en bänk en bit ifrån där Kristi hemlös mission står. Medans jag lyssnar så märker jag att dom verkligen ger ut bra budskap om gud, kommentera Malmös människor som går förbi, försöker få frivilliga människor att delta i deras stora julfest som jag vet om är mycket uppskattad och lyckad samt som dem försöker samla in pengar till hemlösa. Jag tänker nog om nästa gång jag ser dom. Dem är inte så helgalna pratkvarna trots allt.

"gud sökte dig men du var inte hemma" - Lär följa med mig väldigt länge, fast i mina egna ord.

Ett minus för pigga ungar som vill klappa kaka

Så trött som jag är går jag ur sägen och tvingar mig själv till en härlig och pigg dusch. Borsta genom håret, rullar på med lite mascara på ögonfransarna, sliter och drar i dagens kläderr, springer ner, irrterad och jävlig, drar åt mig skolböckerna, hoppar i mina skor och springer snabbt ut till bussen som jag nästintill missar. När jag kommit på bussen så kan jag slappna av, tänkte jag. Bussen är min avslappningstid med musik och absolut inga tankar what so ever! Jag vill helst inte bli störd och det kvittar om det är en vän eller någon i familjen. Jag ska sitta själv på min buss och njuta av den stilhet den ger. Ironiskt menat. Det finns ingen plats åt mig i bussen så jag får sitta där man ställer barnvagnarna. Helt okej för mig. Jag fixar det. Där sitter jag och sluter mina ögon för att lyssna på musik när det plötsligt svider till om mitt lår. Det verker som in i helvete. Ögonen öppnas och det förta dom ser är ett tjockhuvud som dregglar för fullt med sin napp. En pappa med ett barn hade joinat bussen. Där sitter den här ungen och ler och klappar kaka-lek med mitt lår. Det var inte långt ifrån men väldigt nära som jag var på väg att säga till ungen. Men jag tänkte att kanske hans älskade far skulle säga till han att inte ska klappa kaka-lek med någon främling, men inte ett ljud från pappan. Det är sött och tuttinuttit, men absolut inte på min morgon. Jag vill ha ensamhet och tystnad. Lika mycket som människor klagar över att färmlingar går fram till deras barn och klappar på dom som om det vore en hund, lika mycket har jag rätt i att säga att en unge får inte gå och klappa på mig hur mycket dom vill, speciellt inte om ungen är en främling. Deras söthet och dreggel avstår jag helst ifrån när det är mitt på morgonkvisten, annars bringt it on. Jag kan nog klappa kaka-lek med barn, som bara den! Klappar kaka tills händerna blir röda!

Röda tankar

Satt på ett café för några timmar sedan. Försökte koncentra mig på att läsa min danska och öva in. Mitt i alltihopa får jag ett mini -utbrott. Ni vet ett sådant där man andas ut hårt och säger VARFÖR?! mitt i alltihop, från ingenstans. Fast jag stänger munnen snabbt när en rödtopp kommer in i rummet. Min svaghet är rödtoppar. Dom är så charmiga med deras hår och fräknar om dom nu har det. Rödtoppen som satte sig precis fem meter bort från mitt bord var nog runt 22+ och väldigt stiligt klädd. Såg väldigt bra ut också för att vara en rödtopp. Min koncentatration försvann helt. Mina tankar bara malde om den här rödtoppen. Jag börja tänka på hur längesedan det var sen jag såg en söt rödtopp, hur fint hår han hade, om han tyckte själv att han hade fint hår, stiliga kläder som jag en dag kanske skulle få för mig att stryka, om han ville ha en puss från mig kanske eller hur våra barn skulle se ut. Sådana sjuka tankar! Tänk nu om det var så pass möjligt så att han var en super människa och kunde läsa mina sjuka tankar? Vad hade han trott om mig, tro....

Är det tillåtet att tänka så om okända människor? Jag kan knappast vara den enda som tänker så om man sernågon riktigt läcker eller som jag, en svaghet. Jag må nog kanske vara den enda som erkänner det, men inte den enda som tänker så. Det ärväl då tur att vi inte kan läsa varandras tankar på stan då. Eller?

Hunter.

Det här med att vilja bli jagad av någon som tycker om en slår mig rätt ofta. Kan det vara så att jag tänker fel när jag vill att någon ska jaga mig och få mig att känna mig uppskattad. Det kan väl inte vara så fel. Det är något en människa behöver, av alla dessa behov en människa så behöver människan bli jagad och känna att man behövs och att någon verkligen känner. Vi behöver sömn, mat, syre och kärlek. Vi har saker som tillfredsställer oss som t.ex sport, mode, mat m.m. Hör inte "behövd" och "jagad" in i någon av dessa kategorierna? Det gör så att man känner sig uppskattad och kan göra allt det man inte trodde man kunde göra. Man får nya krafter till att bygga upp ett starkare självförtroende också. Du blir jagad! Du är stark! Du är behövd! Du behövs för att tillfredsställa en annan människa!

Det roliga tar väl slut om man säger hur man vill ha det med e gång, right? Jag kan tycka det. Jag kan tycka att det dödar hela nöjet med det. Man vill känna sig jagad. Kvittar hur nytt eller gammalt ett förhållande är. Om ni som inte fattat poängen så menar jag förhållande mellan en man och kvinna. Jag är inte så gammalmodig så jag går efter att mannen ska ta första steget, det kan också kvinnan göra. men håll med, man trivs bäst när man själv blir jagad. Självklart jagar man och säger sin uppskattning, men man vill gärna ha dubbelt tillbaka. Så pass mycket så att det gör hela ens dag bara man får höra härlig komplimang eller att bli utbjuden.

Jag kan vara jägaren, men i de flesta fall vill jag helst vara bytet. Så är det bara. Ska jag bjuda på mig och mina andra delar så ska jag känna att jag gör det rätt och till rätt person, dvs en som fått mig att känna mig bra och uppskattad.

Stunder som denna.

Efter lite sömn under natten, tog mor min telefonen och sjukanmälde mig. Det blev som en lättnad. Jag sov till 13.00 och jag förstår inte hur jag lyckades med det. Jag antar att alla känslor man känner tar på krafterna, därav helgen. Jag behöver så mycket friskt luft som det bara går i denna stunden. Jag passa på att följa med A till almansgatan (stavning?) men kan kune nästan tro att det var jag som skulle åka dit där istället för A.

Efter kvällsrundan på almansgatan så var jag ganska så hungrig. En runda in om Graffitit, därefter till kanalen. Så härligt som det var så satt vi där under ljudet av vatten och ljus från kvällslamporna och prata och bara allmänt planera. Skönt att få lite saker planerade och få fokusera på något helt annat och det som man finner viktigt.

Här sitter jag i mina sjukhuskläder. Här sitter jag och tycker synd om mig själv för vad som pågått och skett under helgen. Jag får visst skylla mig själv. Jag valde det och ansåg att jag visste vad jag höll på med precis som alla de andra gångerna.

Här sitter jag och försöker vara seriös och försöka förstå varför det blev som det blev. Försöker prata med folk. "ojoj, Lisette vad är det du säger? har det hänt? inte bra..." och fem minuter senare så hör jag helt andra meningar "vill du mysa, hahahahaha kolla denna filmen, du är bäst och vackrast"

Har det nångång slått er att man kanske inte alls känner för att höra uppmuntrande ord, även om det är en fin tanke. jag vill bara föröska förstå och försöka prata. Jag vill inte ha någon uppvaktning. Vill bara ha någon som har ett öra fritt till att lyssna. Att få någon att skratta är en väldigt fin take men till och med det funkar inte alltid. Ibland vill man bara bli hörd och då måste man få bli det. Att skratta är bra. Jag älskar att skratta. Men mitt skratt kommer aldrig att försvinna, det finns där alltid. Därför har man alltid tid för att sörja lite också. Folk måste förstå och acceptera.

3.8

Saker gör man för man inte riktigt mår som man brukar göra men ibland går det helt enkelt inte att förklara vad som är fel eller varför det blir som det blir. Man blir själv rädd och chockad över att det har gått så långt som det har gjort. Ska man skylla ifrån sig, att det är alla andras fel till varför det blev såhär eller ska man stå för vad som har hänt? Kan man säga att det inte var meningen om man verligen inte mena det? Det måste vara något som drar en till att göra saker som man egentligen inte vill eller mår speciellt bra över. Varför gör man det som man inte tycker om? Hur kan man ens bara tänka den tanken och vara så dum? Jag skäms över att titta på mig själv idag, men bara över denna dagen.

3.8 kommer finnas med nu och nästintill följa med mig vart jag än går. Ett straff och en väldigt bra påminselse.

Guds kök 2007

Jag kan inte rå för det, men nu måste jag verkligen säga min svaghet. Min svaghet är musik som kommer från datorer, som människor faktiskt går runt och säger. Men jag vill säga att den mer kommer från en smart hjärna med en bra rythm (;

Fått ner Godskitchen - Globad gathering 2007. Ett utmärkt album måste jag säga. Får mig att sträva efter 10 november som jag får återkomma med senare. Jag har i vilket fall som helst tagit ut mina favorit låtar från detta albumet. Albumet innehåller hela tre skivor: electric, tech & headliners. Det bjuds på väldigt mycket spänning. men jag är då inte förvånad.


Mina favoriter från hela albumet:
disc 1.
sander van doorn - By Any Demand (Peter Gelderblom Remix)
robin - Every Heartbeat (Tong & Spoon Wonderland Remix)
justice - D.A.N.C.E (MSTRKRFT Remix)

disc 2.
filo and perri feat eric lumiere - Anthem (Nic Chagall Remix)
vincent de moor - fly away (cosmic gate remix)
armin van buuren - rosh hour.
Riley & durrant with hauswerks - experiment no.2

disc 3.
above & beyond - alone tonight
bedrock - heaven sent (greg downey remix)
Faithless - music matters (axwell remix Radio Edit)

Det är värt att ha hemma!

För att det bara är en sådan dag...

Det var bara att svälja sitt morgon saliv 05.00 på morgonen idag. Magen drog ihop sig, ögonen kändes som att de höll på att försvinna av all trötthet som fanns i min kropp. Det var en helt annan Lisette som sa till mig att jag skulle sova, det var en trött och uttråkad Lisette. Hon orkar inte göra någonting alls, hon bara ligger. Den riktiga Lisette går upp och gör lite nytta. Hon kommer försent för det är hennes grej...alltid komma försent, men hon går upp och gör det hon blir tillsagd att göra. Svårt val. Uttråkad eller ansvarsfull? För många val. Jag går slutligen upp och förbereeder mig för en stor dag. Plockar fram de nya gympa skorna från skopunkten, gör en stor frukost, klär på sig friskt och varmt, laddar på mobilen med någerlunda bra elektroniska låtar, öppnar dörren och tar ett steg ut, andas in och börjar promenera. Jag promenera och är fullt medveten om att jag kommer missa ett viktigt prov idag. Fullt medveten om att det inte är bra. Fullt medveten om att det kan skapa skäll. Fullt medveten om att jag börjar kallsvettas så fort jag tänker på min klass och salen vi sitter i, bänkarna jag en gånng tyckte så mycket om, lärarna som jag en gång titta upp på, klasskamraterna jag en gång kände lycka för, ämnena som jag en gång kände sig stolt över. Jag är en av varje, ansvarsfull och uttråkad. Jag försöker få ihop det i allt i ett och föröska vara så positiv som möjligt. Det kan få en att må illa. Promenad gör allting bättre. Promenad, sol och elektronisk musik. Tänka sig!

femtio riksdaler till grönt piss, anyone?

Dagens samtal var ganska så rörande. Man visste inte om man skulle gömma sig eller ställa sig rakt upp och ner och asgarva. Greenpeace ringde till min och Annas mobil för att prata lite. Vi båda var lite upptagna så vi strunta i att svara. Då tar B upp min mobil och svarar.

B: ja hejsan, detta var Träd grön!
greenpeace snubben: ehm ja hejsan. Du gick med i greenpeace igår. Du gav oss 50kr.
B: gav jag grönt piss 50kr? varför skulle jag vilja göra det?
greenpeace snubben: vad heter du?
B: anna!
greenpeace snubben: var det anna jag träffa igår?
B: ja det vet jag inte. Träd grön är mitt riktiga namn
greenpeace snubben: okej men hur ska vi kunna få dina pengar?
B: det vet jag inte. jag avskyr miljön! Så jag förstår inte hur detta ha gått till.
greenpeace snubben: blir du upprörd nu?
B: ja det blir jag. jag gillar inte miljön och tycker detta samtalet går för långt. kränkande!
greenpeace snubben: bäst vi avslutar då.
B: det är det nog. Hejdå!

Efter samtalet ska givetvis Anna vissa sina skillz.

Anna: men vaddå grönt piss?
Jag: Men.. GREANPISS (greanpeace)
Anna: aaaaaaha !!

Det här med greepeace blev inte så seriöst som vi trodde. Men söt var han i allfall.

Sött med grönt

Ni vet de männsikor som är med i olika förenigar, och som står där ute på gatan i stan och vill få en eller två minuter av din tid? Jag har svårt att säga nej till dessa människor. Jag tycker synd om mig själv som lider av att se deras sorgsna blick när man säger nej eller att man bara gårförbi utan att säga något. Det kanske är en svaghet? Jag och Anna gick förbi en greenpeace arbetare idag. Vi gick inte förbi och vi sa inte heller nej. Vi stanna till och bad om att få höra vad snubben inom greenpeace hade att erbjuda. Han fick ett leende som om att det var den första personen på hela dagen som hade stannat frivilligt. Hans mun satte igång med en gång. han prata om djur, miljö och om havet. Jag kunde inte riktigt grepa allt som kom ut från hans mun för jag märkte att jag blev distraherad av snubbens skratt och hans babyface ditt ansikte som jag vill få till en positiv sak, babyface = gottis! Rätt som det var så hade jag gått med på att betala femtio kronor i månanden till Greenpeace. Anna föll för det med. Vi gick därifrån med ett skratt. Jag var väldigt chockad över vad som hade hänt. Jag hade gått med i Greenpeace för att snubben var himelskt söt att titta på. Kan somna gott i natt, den saken är klar. Jag har gjort greenpeace rikare.

Ps. När greenpeace gubbarna säger om dom får lov att låna en eller två minuter av din tid, så menar dom verkligen det också. Det tog bara en eller två minuter. Det har vi alla tid med, eller?

Kvällen är mer än ung.

Oj, märkte snabbt att jag inte kunde låta bli att trycka på tagentbordet efter mitt förra inlägg. En ny blogg har en bra inverkan. Med andra ord så sitter jag uppe sent. Jag kan bryta vanor men jag kan inte bryta det här med att sitta uppe sent. Det är då jag känner mig som mig själv och kan koppla av, när det bara är jag och min Macdaddy. Att skriva inlägg såhär sent är faktiskt riktigt härligt, och man kan lätta på det mesta man vill ha sagt eller som nu till exempel: jag får inte sagt något mer än att jag är sugen på att skriva. Det är vad jag kallar onödigt inlägg eller också ordpsya. En sen natt och mycket ordspya kommer nog förekomma mycket här har jag en känsla av.

Slutet gott, allt gott

Nu sitter jag här igen. En ny blogg. En ny blogg sida. Ett nytt kapitel att lära sig. Jag har inte tidigare gillat andra bloggar mer än den jag hade innan från webblogg.se men det gör väl inget med förändringar? Förändringar är bra och själv så mår jag mycket bra av förändringar. Varför ska man då inte förändra så mycket som möjligt så ofta det går? Kan man så tycker jag att man ska göra det. Och kan, kan man alltid. Det handlar om vilja. Vilja är det som drar oss. Man måste känna att man vill och efter det så kan man. Det spelar ingen roll vad för motstånd man har, man bara gör det för man vet om att det är bra för en själv, och då låter man inget stå ivägen.

Allt detta för en ny blogg? Nej, men det är en bra början på att förändra något.
Min gammla blogg blev mycket om kläder och vardagliga situationer. Man tröttnade. Jag tröttnar lätt på det som blir enformigt. Läsare som läsare, men jag vill kunna hitta något som jag är bra på att skriva. Kläder och vardaglighet var väl inte mitt "ego". Det var bara något som jag tyckte jag var pressad att skriva inom för läsarnas skull. Jag tyckte inte det var helt okej att börja ändra sina blogginlägg hur som helst. Folk märker av och kanske inte gillar det. Man väljer då en lätt utväg - byta blogg. Det är det smartaste jag gjort på några dagar ska jag tala om! Det kanske blir sämre, det kanske blir bättre. Vem vet! Bara jag trivs med det så kommer jag relaxa.