3.8

Saker gör man för man inte riktigt mår som man brukar göra men ibland går det helt enkelt inte att förklara vad som är fel eller varför det blir som det blir. Man blir själv rädd och chockad över att det har gått så långt som det har gjort. Ska man skylla ifrån sig, att det är alla andras fel till varför det blev såhär eller ska man stå för vad som har hänt? Kan man säga att det inte var meningen om man verligen inte mena det? Det måste vara något som drar en till att göra saker som man egentligen inte vill eller mår speciellt bra över. Varför gör man det som man inte tycker om? Hur kan man ens bara tänka den tanken och vara så dum? Jag skäms över att titta på mig själv idag, men bara över denna dagen.

3.8 kommer finnas med nu och nästintill följa med mig vart jag än går. Ett straff och en väldigt bra påminselse.