Röda tankar

Satt på ett café för några timmar sedan. Försökte koncentra mig på att läsa min danska och öva in. Mitt i alltihopa får jag ett mini -utbrott. Ni vet ett sådant där man andas ut hårt och säger VARFÖR?! mitt i alltihop, från ingenstans. Fast jag stänger munnen snabbt när en rödtopp kommer in i rummet. Min svaghet är rödtoppar. Dom är så charmiga med deras hår och fräknar om dom nu har det. Rödtoppen som satte sig precis fem meter bort från mitt bord var nog runt 22+ och väldigt stiligt klädd. Såg väldigt bra ut också för att vara en rödtopp. Min koncentatration försvann helt. Mina tankar bara malde om den här rödtoppen. Jag börja tänka på hur längesedan det var sen jag såg en söt rödtopp, hur fint hår han hade, om han tyckte själv att han hade fint hår, stiliga kläder som jag en dag kanske skulle få för mig att stryka, om han ville ha en puss från mig kanske eller hur våra barn skulle se ut. Sådana sjuka tankar! Tänk nu om det var så pass möjligt så att han var en super människa och kunde läsa mina sjuka tankar? Vad hade han trott om mig, tro....

Är det tillåtet att tänka så om okända människor? Jag kan knappast vara den enda som tänker så om man sernågon riktigt läcker eller som jag, en svaghet. Jag må nog kanske vara den enda som erkänner det, men inte den enda som tänker så. Det ärväl då tur att vi inte kan läsa varandras tankar på stan då. Eller?