dear sister

fan, hur gammal kunde jag varit när jag gick igenom tonåren och skitsnack mellan tjejvännerna under låg, mellanstadiet? Åtta till tretton år kanske? det stämmer nog. Jag var den som bara höll med under en viss period. jag bara satt och höll med dessa tjejkompisar man umgicks med. Alla prata om alla. man blev mer och mer medveten om att det pratades massa ko-skit bakom ryggen så fort man inte var där.  Jag och många andra tjejer känner igen detta. Jag och många andra tjejer har säkert pratat bakom ryggen så många gånger så man blir nästan irriterad på mig själv när jag tänker på hur löjligt men ändå allvarligt allting blev i slutändan. Jag hade en storebror som var ett år äldre. han var nörd och vi bråka hela tiden. Vi till och med slog sönder varandra bara för att vi orkade inte bestämma oss för vem som skulle diska upp när vi kom hem från skolan. Inga föräldrar kunde man vända till sig heller. fast man var så liten så visste man att dom hade inte samma synsätt på vänskapen som jag själv hade. Tjejer på 60-70 talet tänkte helt annorlunda jämfört med tjejer på 90-talet, så var det bara! Där gick man i skolan och var vän med sina tjejkompisar varannan dag för resten av dagarna var man ovän med nästan hälften p.g.a. skitsnack. Man försökte få med några tjejvänner på sin sida. Och så fort det blev storbråk och någon sa något fult om mig så ville jag inte gå till skolan. Jag totalt vägrade! Inte ville jag sitta där och glo på deras fula ap-ansikten och vara falsk. Ingen sa till mig eller stötta mig. Många gånger önskade jag att min bror var äldre så han kunde sparka alla mina tjejvänner i mage och huvudet bara för dom var elaka, men många gånger önskade jag att min storebror var äldre och istället en storasyster som säkert skulle förstå min situation. 

Sen kom den lilla jävlen ut från mamman, dvs min lillasyster. 7år mindre än mig var hon och hon var en vacker flicka som hade stora, bruna ögon och väldigt mycket hår. "som en apa" - skrek jag ut när jag för första gången såg henne på BB med pappa. Jag fick hålla henne och titta på henne länge. Hon var en flicka, precis som jag. Hon hade ingen snopp, precis som jag! jag visste om att hon kommer att bli utsatt för samma sak när det gäller tjejer och vänskap, precis som jag. Jag titta ner på henne och tänkte "jag ska vara den stora storasyster som skyddar dig när något är fel, precis det jag inte fick". Det låter lite för osannolikt och för bra, men så var fallet. jag var så djupt ledsen över att tjejer är så konstiga mot varandra och så elaka, så jag visste om att med min systers utseende, så kommer hon få problem och hon kommer inte veta hur hon ska hantera det. Därför fick hon mig till storasyster.

Idag, 12år senare är min syster i samma sits som jag var i när jag var 12år. Där har vi det komiska. Exakt samma ålder och exakt samma saker händer bland tjejer.  Jag loggar in och ser min syster online (som sitter en trappa ner från mig) och på msn heter hon "jag är oduglig som vän". Jag avskyr msn i dessa lägen och jag avskyr nätet. "på min tid"- så hade vi inte internet, eller jo..det hade vi väl men ingen av oss använde det för vi var okunniga med det, men i alla fall, vi använde inte nätet och vi trakasserade inte genom nätet, utan vi använde oss av lappar och våra stora käftar. På nätet kan allting uppfattas väldigt fel.  Åter till saken, lillasyster tyckte hon var oduglig som vän och skrev det stort och tydligt på sitt msn namn. jag fråga henne varför. Hon svara med att hennes tjejvänner säger detta om henne. jag blir rasande. jag springer ner och min syster får förklara hela saken. Jag berättar för henne om min tid som tolv åring, hur det var då och hur jag gjorde. Jag berätta även att det sker just nu i min ålder också, men man måste lära sig att stänga av. Min syster svara med att hon inte ville till skolan, hon var känslig, hon skulle bara gråta.  Då kom jag och tänka på att jag precis mist en vän, som gjorde det svårt för en. man grät för man kände sig dum och elak och man ville inte till skolan. Men så funkar det inte. Går man inte till skolan så visar man sin feghet. Man går dit och visar sin närvaro. Gråta får man lov, men man ska aldrig visa det. Aldrig inför tjejer och det är fakta som heter duga, tyvärr. Min lillasyster lyssna intensivt på det jag hade att säga och hennes svar blev till sist: du är stor, du lär dig att inte gråta, ni har inte sådana bråk. jag är bara liten. 

Nej, tårar, skitsnack och idiotiska och omogna tjejer finns det i alla åldrar.  Jag har upptäckt att det fins en hel del 19 åringar som verkligen inte vill lämna låg/mellan-stadiet ännu. Dem tycker jag synd om. Jag var dum som inte förlita mig på min mamma i min tolvs års period. För tjejer  har betett sig likadant i alla åren som finns, beteendet för att vara värst har bara stegrat under åren. Tjejer söker efter andra tjejer för att krossa. och låter man sig själv bli krossad så blir man det garanterat. Därför ska man lära sig att vara ett motstånd, för det tycker ingen om att krossa. Gå till skolan, visa att du tar skitsnacket och va stolt! 

Många vuxna tycker att det är något tjejer i mellan får lösa själv, men en del förstår inte hur hårt det kan ta på andra. visa går inte till skolan, visa får bekymmer med att göra sina skol uppgifter och en del slutar upp att fungera helt enkelt. been there, done that.  Det kan vara så och jag vill inte att min syster ska vara en svag fjolla som faller för allt för att sedan krossas. Jag säger inte att hon ska vara som alla andra elaka tjejer. Bättre upp! Hon ska vara ett steg längre än alla andra, dvs mognare. Veta vad hon ska göra när skitsnack förekommer, veta vad som ska sägas när någon säger till henne, veta vad som är rätt och fel helt enkelt!  Vett & etikett!  Kan jag ge henne det som storasyster, som jag lovat henne, så gör jag det. Ska jag gå mellan tolvåringars bråk så gör jag det med. Jag säger inte till henne att hon ska slå tillbaka, jag säger bara att hon ska vara ett motstånd som är svårt att krossa. 

Min syster är MIN syster