Borta, bortblåsta, gone

Nu har familjen äntligen begett sig till spanien. vakna upp klockan tre på natten av deras skrik av ilska och glädje, allt i ett.

Pappa ska ner i trappan: Tjohej SPANIEN! visst är det roligt mamsen?
Mamma står bakom: jaja, gå ner nu.
Pappa vickar på sin röv: vi ska åka till EL SPANIA! får knäppa upp en öl på detta.
Mamma: gå ner nu från trappan så jag kommer förbi !!!
Pappa dansar i trappan: spanien, spanien, öl, öl, semester, semester!
Mamma: är du rent jävla hjärndöd?! GÅ NER FRÅN TRAPPAN!
Pappa går ner från trappan lite: väck jesper (min stoebror) vi ska till spanien !!!
Mamma: jävla fobick. skrik så alla vaknar, gör det!!
Pappa: ja vaddå! vi ska till spanien. Annette, ska vi kärleksmysa!!?
Mamma: fö helvete, gå ner från trapphelvete så vi kommer iväg.

Jag själv ligger i min säng och lyssnar på detta med stora öron och ögon. Jag ligger vaken och lyssnar på deras pick och pack. Varenda fotsteg hör jag. Efter två timmar hör jag dörren slå igen. UPP snabbt som fan för att verkligen se så att dom är borta. Jag dansar smått in på toaletten. Går sedan upp och lägger mig i sängen igen. Äntligen är jag själv i en hel vecka.
FYFAN så läckert.