tisdag 4 mars 2008

Vad är det man säger? "respekt för de äldre" - javisst så är det ja! Och såklart är det väldigt tydligt och klart för mig att så är det bara. Utan frågan. Speciellt när man jobbar inom vården och går linjen omvårdnad med. Det ska vara en självklarhet. Vi har lärt oss att bita igen så fort det är något som verkligen irriterar en. Jag har svårt för det, jag har frukstansvärt svårt för det. Ibland lyckas jag och ibland lyckas jag mindre bra med det. Smällar man får ta, man får ta och träna på det helt enkelt.

När det då kommer till sina morföräldrar så är det världens bästa morföräldrar, yadda yadda. Jag älskar min mormor och morfar väldigt mycket. Dom betyder en hel del och ställer upp med både det ena och det andra om man nu får för sig att fråga om något. Min mormor och morfar är väldigt speciella bara. Speciellt när det kommer till det här med att tacka. Att säga "tack" är såklart en vett och etikett sak. Jag är uppvuxen med att man alltid ska säga tack så fort man får något, eller när man helt enkelt bara känner för att säga "tack". Och det har jag gjort. Alla julklappar och födelsedagar. Nu när man har vuxit upp så börjar man förstå att det är tydligen bara vi barnbarn som ska lyfta på telefonen och ringa och säga tack så fort vi får något. Men de äldre då? Vad ska dom göra? vad ska mormor och morfar göra när dom får något? Det betyder en hel del för en annan att FÅ ett tack med, inte bara att ge. Det ska vara lika med det. Man är så pass gammal nu så man förstår det här med att tacka.

Till julen så köpte jag väldigt dyra presenter till både mormor och morfar, tyckte att det var dom värda ändå, varför inte liksom. Denna gången la jag ut mer pengar på deras julklapp än någonannans. Och nu måste jag få punktera, att det handlar såklart inte om hur mycket pengar det går åt. Vi har bara inte tänk på att vara så speciellt noga med det för att vi enbart får en massa onödiga saker. (man ska vara glad för det man får...jag vet!) men att få bajsgröna skålar eller en miniräknare i julklapp är faktiskt inte så jävla roande ska jag tala om. Så man har aldirg varit så seriös med det här med presenter. Denna jul (2007) var jag väldigt noga. Och jag tänkte faktiskt att jag skulle låta bli att ringa som den envisa fan jag är. och det var precis det jag gjorde. Jag ringde inte och tacka. Dom ringer inte och tackar heller. Jaha, där ser man! Kan dom vara så, så kan självklart jag också. Jag är inte den som är barnslig och inte tackar, men det där var ett försök och jag fick det svaret jag vänta mig med. Total tystnad!

och så kommer då den där dagen då man faktiskt inte kan låta bli att ringa. Födelsedagarna. Mormor och morfar fyller år samma vecka. Så jag ringde idag för att gratulerar båda två. och ungefär såhär var samtalet:
- hej
- hejsan gumman
- grattis på födelsedagen i efterskott
- varför kunde du inte ringa på min födelsedag när den väl var?
- jag tänkte att jag kunde gratulerar er samtidigt.
- ja det är väl rättvisst, det är väl så man får tillbaka. jag gör ju så med dig och din lillasyster (vi fyller år så nära varandra) men det är fortfarande ingen ursäkt!!
- nej okej...förlåt. men grattis iaf!

Ett förlåt fick jag fram och det tog emot väldigt hårt måste jag medge. Och inget tack om julklapparna nämndes i heller. och känner jag dom rätt så surar dom över det. Men rätt ska vara rätt! Jag vill också ha ett tack ifrån personer jag ger gåvor till. Sen vem som ska ringa först och vem som är äldst tillhör inte min värld. Sen att dom är äldre och respekt..bla bla, alltså nej, släng det där snacket i väggen för en gång skull. Det handlar om man ska kunna säga tack kvittar ålder. Dom får vara gammla i sinnet, det kan jag respektera men då får dom också respektera att ett tack inte är så himla svårt att ge.

Till sommaren kanske jag viker mig och ringer och säger :
"tack för julklapparna, dom var goda att göra kanelbullar i..och ja köksknivarna gick i sönder, men det visste ni väl redan att dom skulle? tio kr på fyndet är ju inte så speciellt bra kvalite! men jag behöve rinte oroa mig väl? för jag får väl nya nästa jul med? Då är allt underbart igen och dags för en ny sats kanelbullar med bajsgröna skålar och knivar! hej och hå!"

Inga kommentarer: