en 4 åring har ju eld i baken hela tiden.

ena stunden är jag en brandbil, men då låter jag inte som en brandbild, så då får jag vara en hund, men jag åter inte som en hund, då får jag äran att vara en sjuk person som lilla gusonen då ska undersöka och göra mig frisk. men jag ska vara illa sjuk. jag ska inte ha några ben. vet ni hur svårt det är att inte ha några ben? eller att försöka låtsas att man inte ha några ben. det är frukstansvärt jobbigt. men inga av rollerna passa mig, så jag fick helt enkelt spela död. det var det enda jag kan kunde.

nu har jag fått lugn och ro. snart får jag hoppas att han ska sova. fyför vad trött jag är.

vilken energi, vilken kick, vilken utstråling ungar kan ha.
jisses. och vi ska inte gå på tålamodet. det är verkligen jätte jobbigt. för man måste verkligen vara koncentrerad. jag får inte skratta, då påpeka gudsonen att jag absolut inte fick vara med och leka. nej nej, inte skratta. så jag försöker att inte skratta, men det är svårt för tröttheten slår till väldigt snabbt.

utan att vara elak eller känna mig trött på min guson. men visst skulle det vara skönt att få han till att somna nu. som sagt, har fått lite avslappning nu. men snart kommer det igen. då undrar jag vad jag ska vara då...kanske mig själv? men jag har upptäckt att det är inte ganska så roligt. jag är rätt tråkig att ha att göra med om man är barn.