Solen är halvt på och jag har inte ätit en. Det fanns ingen tid tilld et när jag fick veta om att tiesto har släppt sin in search of sunrise 7. Hallå ja, jag skrev till varenda musikgubbe på msn. och jag låg efter. Det var ett tag sen den dök upp. jahaja, men få får jag ursäkta för att man ligger efter. Det kan vara irriterande, att musik nästan är som mode. Ha allting först!

jag ladda ner och börja lyssna på dubbelalbumet. Och resultatet? Nja, det är inget som jag kommer sitta fastklistrad i eller slänga in i ipoden. Det kändes lite för trist att höra, det var inte så att man hoppa av glädje, utan nästan en liten deppig känsla kom inom en. Däremot måste jag säga att jag fick en varm känsla i mig när jag såg Carl B - Just A Thought (som jag måste skryta om, han tog sig tid att skriva till mig) på albumet, han gör riktigt bra ifrån sig med sin remix sail och chasing leaves (och mycket mer). Och faktiskt, var hans låt den enda låten som jag tyckte var maffig och passa nästan inte in. Och det säger jag för att jag tyckte låten var för bra. Sen har vi Joni Ljungvist, den andra unga svensken, han kryddar på med lite Whenever I May Find Her. Jag gillar den men mer än så är det inte, däremot är jag riktigt stolt över svenskarna. Man blir varm i hjärtat och tänker "sverige kan med" även ligger vi så lågt ner man kan komma inom musiken, kan man nästan tycka. Men se där, det vänder. Favoriten som jag kommer sjunga i duschen är Rachael Starr - To Forever (Moonbeam Remix)., och inte för att det är vocals i den, utan för att den får en att gunga på huvudet och faktiskt fick jag ett leende, samt att sjunga "and i looove you, and i hope you love me too...and i neeed you, and i hope that you need me too..." är mysfaktor. Mer än det behöver man inte säga! Jag lägger albumet på hyllan men tar till mig dessa tre låtarna. kanske dumma val eller mesiga, men jag trivs med dom och det hände lite saker i låtarna. Det är det som betyder något för mig.