onsdag 9 juli 2008

Efter att ha kramat och släppt tårar på drygt en liter var tredje timme , på min kudde så ska jag väl säga att jag är nöjd och kanske kanske kaaanske kan jag somna i natt. Jag har inte kunnat prata i telefon på dessa dagarna pga smärtan och irritationen och jag har inte kunnat höra bra heller. Är det nu jag ska säga att öroninflamation är så hemsk så att jag inte ens önskar att min värsta fiende får det? nej absolut inte, det är en perfekt smärta som min värsta fienden kan få. Att lida i detta är värre än att sitta i fängelse och ha det bra med god mat och tv på rummet. Jag ska bara skaffa mig en värsta fiende också som jag kan ge öroninflamation till. Förslag på vem det kan bli?

Inga kommentarer: